Stan
Hemma efter en sväng på stan. När jag som bäst höll på att slumra till framför tvn så ringde telefonen. Det var As ena syster som undrade om jag hade lust att följa med och äta lunch med henne och svärmor. Han faktiskt dusha, klä på mig och sminka mig plus få på baby J kläderna och vara nere på stan på mindre än en timme. För att vara mig så var det bra gjort. Jag blir alltid anklagad för att ta så lång tid på mig även om jag verkligen skyndar mig på.
Usch jag känner alltid att jag pratar för mycket när jag är med dem och jag ångrar nästan alltid hälften av vad jag har sagt. Det känns alltid som att jag klagar på saker när jag är med dem. Jag tycker inte om att låta negativ, visserligen är det bara småsaker men ändå. Ja ja strunt samma.
Later
